Klubbmästerskap är roligare än serietävlingar

Så…

I lördags hände det, årets första tävling. Äntligen!
Visserligen inte en officiell SSF-sanktionerad tävling men ändå en tävling. Vi hade två riktiga domare och finfina järnvikter.
På grund av den stora pandemin som stängde ner hela världen 2020-2021 (fram tills nyligen, beroende på hur man ser på saken) så har styrkelyft som sport varit ganska ”out of business” ett bra tag nu.

Senaste tävlingen vi hade i våran region var serie 3, september 2020. Även den arrangerades lokalt på vår klubb.
Innan det var det serie 1 i Januari, också arrangerad på KAK. Någonstans däremellan hade vi en ”tävling” för att serie 2 blev inställd vill jag minnas, i samma källare som alla de andra.

Så om det inte framgick tydligt så har jag alltså enbart tävlat på hemmaplan sen DM I Nora november 2019. Trots detta var jag orimligt taggad på att äntligen få tävla igen, att få dra på sig den obekväma snyggfula trikån och demonstrera att man faktiskt tränat för något annat än att ”få röra på sig” som så många andra. Att få umgås med sina lyftarpolare och snacka skit/äta kalaspuffar i kopp och överdosera koffein samt vara högljudd.

Så, hur gick det då? Svinbra!

Vägde in på 115,8 kg
230 kg Böj (7,5 kg tävlings-PB), hade mer i mig.
155 kg Bänk (tangerat tävlings-PB), absolut max för dagen
300 kg Mark (tävlings-PB med 20 kg), kanske fanns mer, vet ärligt inte.
685 kg totalt (PB med 40 kg från september 2020)
397 wilks (gamla, inte nya formeln) vilket också är PB.

Träningen som ledde in till tävlingen var ingen slags toppning alls egentligen. Underkroppsträningen var ingen slags toppning överhuvudtaget egentligen, jag trappade ner volymen två veckor innan och körde så fina singlar jag kunde med godkänd fart. Hade lite krämpor att skaka av mig efter grundträningen, golfarmbåge i höger arm, ont i båda knäna. Ländryggen störde en sväng.
Men jag lyckades faktiskt bli av med mer eller mindre allt med aktiv vila och extra övningar, knäna är dock lite känsliga än och golfaren kan vakna till liv om jag är oförsiktig med low bar böjen.

För bänken så körde jag en 5 veckors cykel jag fick av den gode herrn Tommy Påhls, storbulten från Borlänge. Kort summerat så var det en period med planerad överträning via extremt hög volym (för mig iaf) för att få till en slags toppning. Jag moddade lite så det passade mina behov bättre, i alla fall vad jag tror jag behöver, och slet som ett djur med repsandet.

Det blev ingen jätteeffekt tyvärr, men jag tror inte det är programmeringens fel så mycket som att det var massa annat som låg bakom, golfarmbågen bland annat. Sen också att jag på något vis bytt plats på mina svagheter i bänk cyklerna innan, från att inte kunna låsa ut till att vara klen i botten. Så min teori är att detta kan ge utdelning nu under nästa träningsperiod, det återstår att se. Jobbigt var det i alla fall. Högsta volymen på en vecka under denna fas var 32200kg vilket var ett personhögsta med råge.

Hursom! Nästa steg blir att leta sig fram till en 700kg total och 400 wilks, även om ingen bryr sig om poängsystem egentligen. Jag gillar jämna siffror.
Vägen dit känns relativt rakt fram dessutom, 240kg böj och 160kg bänk skulle lösa det väldigt smidigt. Alternativt 235kg böj och 305kg mark. Bänken måste i vart fall vara 160kg minst.
Och det är inte ens ett nytt pers, jag bänkade 160kg med stopp i våras, då tränade jag med stopp minst en gång i veckan. Oftast med max effort singlarna, ibland också pausad speedbänk.

Martin drar 300 kg!

Så planen ser ut som följer, löst:

Måndag: 10×10 3v, 8×8 3v, 6×6 3v

Onsdag(Dynamic Upper): Explosiv PinPress/Pausbänk varvat med kedjor och band under 9 veckor.

Fredag(Max Effort Upper): Alla max effort singlar med stopp. Rotera in golvpress och dödbänk igen, gamla favoriter. Även där kanske introducera band/kedjor.

När det gäller böj så behöver jag bara böja mer. Mer, och med ökat fokus på att böja med kvalité. Veckorna innan klubbmästerskapen så gjorde jag några små ändringar i hur jag greppar stången i böjen som har hjälpt väldigt mycket med att få upp bröstet och ner armbågarna. Det skall slipas på. Ovanpå det så kommer boxböjen tillbaka som sekundär övning, den sparar på knäna och låter en träna på lägre vikter för ökad effekt.

Plan, löst:
Torsdag(Dynamic Lower): Tyngre böj här, 2-3 reps oftast. Kan bli att jag roterar in lite reps ibland, även tyngre singlar hamnar här. Min stora svaghet är att tekniken sviker ofta på runt 200kg, så då lär man träna där för att lösa det tänker jag.

Söndag (Max Effort Lower): Huvudsakliga markpasset, boxböj som sekundär övning. Tänkte starta på 6×6 utan bälte och se hur det känns, antagligen i 3-veckors vågor med lite variabler.

Marken är just nu inte satt i sten, eller skrift för den delen. Jag ska prova lite pausmark för första gången på sjukt länge, sen lutar det mot långa mark.

Kortsiktigt så är nästa mål att tävla i Forshaga den 18e September. FAK arrangerar en lagtävling mellan KAK/FAK och KABK. En riktig tävling! Och inte på hemmaplan! Helt otroligt.
Tror inte 700 finns där och då, 6 veckor är inte en lång tid att bli starkare på, men 690 är möjligt. Definitivt.

Pallen:

Martin, Mattias, Robin

Läs Martins Träningsjournal HÄR!
Instagram @mcbeardlifts

Martin Lindby-Aas

Liknande inlägg