Precious McKenzie föddes 6 juni 1936 i Durban, Sydafrika under sämre förhållanden. Han hade fyra syskon hans mor fick ta hand om då hans far olyckligtvis blev dödad av en krokodil. Som grabb skulle han till gymnastik salen men blev pekad i fel riktning och hamnade hos tyngdlyftarna. Trots att han var en svart kille så fick han otroligt nog träna med de vita killarna. Han fastnade för att lyfta vikter och började tävla i tyngdlyftning.

Han började tävla i tyngdlyftning och nådde internationell standard. Tyvärr var det här ju en tid då svarta inte hade direkt förtur, framförallt inte i ett land som Sydafrika. Trots att han vann det nationella mästerskapet så lät man inte honom representera nationen på den internationella scenen. Hans vita motståndare, Reg Gaffley blev istället skickad till Commonwealth Games(CG) 1958 och vann sin klass. Att regeringen inte lät honom tävla gjorde även att han 1960 vid OS inte kunde delta, så 1964 gav han sig av mot England.

Vid CG i Jamaika 1966 representerade han England och vann. Han fortsatt vinna den tävlingen 1970, 74 och 78, den första att vinna 4st CG. Även OS 1968, 1972 och 1976 deltog han och placerade sig kring topp 10.

Men 1966 när han kom till England överlappades då tyngdlyftningen av styrkelyft och McKenzie vann det första Brittiska mästerskapet i styrkelyft klass -56kg. När VM då dök upp 1971 representerade han Storbritannien och tack vara att han tävlade och vann i lättaste viktklassen blev han den första världsmästaren i styrkelyft.

McKenzie tog totalt fem öppna VM medaljer och slog 22 öppna världsrekord. Så vitt  jag vet böjde han med bälte och 82s bördräkt och lindor 232,5kg, drog med bara bälte 250kg i marklyft och 130kg bänk utan något suportande. Den bästa totalen han fick till var 610kg år 1979. Dessa vikter lyfte han på en kroppsvikt av 56kg. McKenzies bästa olympiska resultat jag kommer över är 135kg stöt, 100kg ryck och 117,5kg ståpress.

Idag är han 82 år gammal och vad jag vet så är han pigg och fräsch. För några år sen tränade han ”riktigt” styrketräning och höll även i klasser för pensionärer. Det är inte alls omöjligt han gör det än i dag.

Från en tillställning i slutet av 70 talet då McKenzie träffade Muhammed Ali och slängde upp han på axlarna. Detta ledde till att McKenzie fick mer uppmärksamhet utåt och fick på så sätt ett större erkännande.

Josef Eriksson