Pat Casey, först till 363kg/800lbs knäböj, 272kg/600lbs bänkpress och 907kg/2000lbs total.

Född i Los Angeles 1939. Han började tidigt träna hemma, men vid 14 års ålder anslöt han sig till George Redpath’s gym. Casey började med att tävla i bodybuilding som ung. Förr i bodybuilding kunde de få poäng för sin atletiska förmåga, och inte bara det visuella. Vid en tävling när Casey var 17 år så var det oavgjort mellan han och en till. Bill Pearl som då var domare vid den här tävlingen frågade vad Casey kunde bänk, han svarade ”400”. Pearl som sig bör var misstänksam till detta, men Casey gav svar på tal. Han gick in i uppvärmningen och bänkpressade 400lbs/183kg. Pearl som var en väletablerad bodybuilder hade aldrig sätt någon oavsett vad bänkpress så mycket. 1958 köpte Bill Pearl Redpath’s gym, tillhållet för den unge Casey där han byggde sig stark. Han började mer och mer inrikta sig på kraft moment. Under 60 talet tränade han själv i ett träskjul mycket men även hos Bill Peanuts West. West hade det berömda gymmet Westside barbell som låg i Culver city Kalifornia. Det var många stor legendariska lyftare som tränade där, och även kom att besöka.

Pat avancerade till krafkarl och blev ohyggligt stark. Innan styrkelyft var etablerat tävlade han i likande tävlingar. När styrkelyft 1965 blev en erkänd sport av AAU så stalde han inte upp på Amrikanska mästerskapen (AM). Han bodde på västkusten och AM gick på östkusten. Snacket började gå hur vida vinnaren av AM, Terry Todd faktiskt var den starkaste mannen i USA? Efter de första amerikanska mästerskapen så arrangerades San Diego Invitational som tv-sändes. Där kom Todd och Casey att mötas och det blev en historisk tävling. Det var den tävlingen han gjorde den otroliga 2000lbs/907kg totalen och vann. Det var klart! Pat Casey var starkast!Casey var ju onekligen en stark än! Han var inte heller rädd för träning. I bänkpress och knäböj var han bevisligen otroligt stark då kan gjorde vikter ingen innan hade gjort. Med det sagt så har vi reservation för Paul Andersons makalösa vikter som sägs att han gjort. Världsrekordet i de olympiska momenten stöt och press var under 220 kg i samtid med detta. De vikterna var så pass ”lätta” att det de inte kräver en 363 kg böj eller 272 kg bänk för att klara av. Den starkaste bänkaren före Casey var Doug Hepburn, som var tyngdlyftare på 50-talet, tvåfaldig världsmästare.

Pat Casey och lägst till höger Terry Todd

Träningen då, vad gjorde Casey i sin träning som gjorde honom så stark? Förutom knäböj och bänkpress så tränade han lite andra assisterande övningar. Det som då var typisk styrkelyftarträning, men idag kallas ”powerbuilding”. Det innebär att man börjar med något styrkelyfts moment och avrundar med någon mer isolerad, mindre komplex övning. För bänkpress kunde det innebära hantelpressar i olika lutningar, någon form av triceps extensioner, latsdrag eller chins, rodd övning, pressar över huvudet, biceps curls, shrugs, axellyft och dips. Han praktiserade även ibland en variant i bänkpress, pinpressar. Pinpressarna tränade han 10 cm och 18 cm från bröstet, detta för att träna utlåsningen. Han gick ner och la stången på pinnarna sen pressade han, ingen släppte inte ner dom och tog den på studsen. Idag används många gånger kloss istället/alternativt för pinpressar. Det är inte samma övning men den är lik.

Ett inte allt för ovanligt bänkpass för Caesy kunde vara att han jobbade upp mot en tyngre singel eller ett tyngre set med få reps, där blev det blev ett eller flera set. Efter det kunde han gå ner och göra två, tre set på en vikt där han gjorde 8-20 reps. Kan liknas vid det som idag kallas back off set, men då kallades det bara träning. Efter det blev det många gånger någon form av liggande eller sittande press. Han värmde alltid upp i de övningarna som de var ett baslyft. Likt bänken gjorde han tio reps på en halv utmanande vikt och sen jobba upp mot en tyngre vikt och lät repsen falla i takt med att vikten gick upp. I sned hantelpress var det inte ovanligt att han avslutade med 4-6 reps på 100 kg som tyngst och i sittande press 3-4 reps på 160 kg.

Det följdes ofta upp med triceps, lats, axlar och biceps. I liggande triceps extensioner med skivstång var han väldigt stark. Han gjorde den svårt för sig genom att först låta stången falla bak ovanför huvudet när han låg plant på bänken, varpå han drog upp den och låste ut den med triceps. Han gjorde som mest tre reps på 165 kg i den övningen, viket inte är konstigt då han var stark i alla överkropps övningar han sysslade med. Något som med är värt att nämna är has dips, reps på över 150 kg i bältet när han vägde 130-140 kg hörde till det vanliga. Som mest gjorde han 40 reps med 102 kg i dips, och med samma vikt 15 chins.

Dipsen då är karske hans signum, där gjorde han saker som visa på mer än bara en stark karl. Där visade han upp arbetsviljan till träning, de mentala styrkan. Han kunde bestämma sig för att han skulle uppnå en viss volym (vikt *set*reps) ett pass och inte ge sig för ens ha nått det. Han gjorde vid flera tillfällen dipspass som tog 7-8 timmar… ja, han körde dips i 7-8 timmar och på den tiden avverkade han en volym på mist 100 000 lbs, alltså 45 400 kg. Det då räknat på enbart vikten i bältet, inte inklusive kroppsvikt. Kroppsvikten som då var 130-140 kg. Jag mins inte exakt, då jag inte sitter med boken om honom, men han ska ha utövat ett pass på 8 timmar i dips där han samtalade på sig över 100 000 lbs i volym med en vikt i bältet på kring 120 kg. Jag kan inte dra en parallell till någon annan tränings styrkeprestation som går att mäta med det. I min värld är det något som starkt och tydligt pekar på en hög träningsmoral och mentalitet som tyder på att nå sina mål, hur mycket jobb det än kräver av dig. Till detta, ingen såg honom när han gjorde det. Det fanns ingen instagram eller Youtube han kunde dela med sig av det på eller live streama. Han gjorde det för sin skull, för han trodde att det skulle göra honom stark.

Casey var aldrig så bra i mark, men knäböjen var han starkast i världen i. Knäböjen hade med sitt urval av varianter och övningar. Några böjvariant han sysslade med var pinböj, men inte till djup utan han använde det mer som utlåsningsträning för böjen. En annan frekvent böj variant som förkom i hans träning var boxböj. Casey var först till 800lbs i böj, det han kom att ha gemensamt med den förste att göra 900 lbs och även han som var först till 1000lbs var att alla de tre tränad boxböj. När det kom till assisterande övningar för böjen så är det enda som skrivs om lårcurls och benspark. Han höll inte på med alls samma massiva volym träning för underkroppen som överkroppen. Ett traditionellt böjpass liknande bänkpassen, han jobbade upp mot något tyngre oavsett om det var böj, pinböj eller boxböj. Där på avslutade han med något lättare i den övningen han körde tungt i eller full djupa knäböj som ibland kunde innehålla en paus i botten. Efter böjen blev det inte alltid mark utan ibland kom lårcurls och benspark före och se marklyft. Han prioriterade inte marklyft alls i sin träning, vilket också syns på hans resultat i mark i relation till böjen. När han började tävla fanns inte styrkelyft i den tävlings formen som den kom att finnas i. Det fanns en del enbart böj och bänk tävlingar. Ibland böj och bänk tävlingar, det var inte givet att man tävlade i alla moment fören mitten, slutet av 60-talet.

Det jag ser hos Casey i hans bänk träning i relation till böjträning är att han tränade så mycket mer överkropp än underkropp. Nu när flera har gjort dessa vikterna har vi mer data på det, så man kan se att det är så gott som lika många som 272 kg bänk som 363 kg böj. Så det är svårt att skatta om böjen eller bänken är bäst, personligen skulle jag nog säga bänken. Det man återigen ser i hans träning är att han ite behövde lika mycket träning för underkroppen för att stimuleras och öka i styrka som för överkroppen. Alltså att knäböjen inte behöver lika mycket träning som bänken för att öka.

Utrustningen som fanns när Casey höll på var tyngdlyftarbälte och gasbindor.

Casey var först till tre stora riktmärken i styrkekyft, då om man utgår från punds(=lbs). Hans bästa lyft i kg var:
379kg i böj
286kg med stopp i bänk
308kg i marklyft
238kg i snedbänk
185kg i press över huvudet
100kg 6 reps i sned hantelpress
172kg i dips/kv 140kg

Det finns anledning att tro Casey aldrig brukade dopingpreparat. Oavsett är det här vikter som 50 år senare står sig.

Gillade du artikeln kan ni stötta mig genom att handa från tyngre genom denna länken: http://tyng.re/josef_eriksson

https://www.bankpress.nu/anslagstavla/alla-som-bankat-300-kg-klassiskt/

Josef Eriksson