Mr. Powerlifting

VM 1976

Larry Pacifico, nio VM guld och desto flera världsrekord.

Larry var som grabb en liten än, men han började relativt tidigt med styrkelyft. Speciellt eftersom det så gott som inte fanns för än han var i sen tonår. Han började tävla i mitten av 60-talet och deltog på Amerikanska mästerskapen (AM) för juniorer. Han var med 69 vid sitt första senior AM när han var 23 år och kom då trea på 750kg i klass -90kg.

Året där på vann han AM på 798kg i klass -90kg. Efter det blev han näst intill oåtkomlig på tävlingar. Än idag skulle jag vilja klassa honom som e av de mest dominanta styrkelyftarna. Många kan stanna i en klass och vinna den år ut och år in, men Larry. Han nöjde sig inte med det utan vann VM i ter klasser. detta inte för att fly motståndet., utan för att möta det. VM i Australien 1977 är ett exempel. Då gick upp i 100kg klassen från 90kg för att möta Paul Jordan, britten som vann året innan.

Larry var inte bara fysiskt dominant, han var även en taktiker. Många han mötte blev ibland duktigt snuvade på konfettin, men AM 1980 bröts trenden. Efter första marken lämnade ha in en höjning på 2,5kg, detta bara för att avvakta och iaktta. På de tiden så fanns en regel som sa att höjde du bara 2,5kg till andra marken så blev ditt tredjeförsök eliminerat. Larry visste detta men insåg efter han måste bett dem höja 5 Pounds(lbs) och inte 5 kg. Eftersom 5 pounds är ca 2,5 kg så avrundades till det och han fick inte dra någon tredje mark. Dock är det något underligt i det för alla resultat listor jag hittar så är han struken i mark och diskvalificerad i tävlingen. Dock har jag läst om detta i en artikel av Dr Jan Todd, samt sätt bild på att han är klar i en mark från AM 1980. Underlig…

Vann gjorde Mark Dimiduk på 892,5kg, en total som kunde vara Larry ingång. I bara böj och bänk hade Larry 42,5kg på Mark. Sen var Larry aldrig den bästa markaren, men vid den här tidpunkten var de båda jämna med 10-15 kg marginal. Denna förlust resulterade i att Larry inte fick åka till V-m och hämta hem sitt tionde guld.

Året där på bommade han ut sig i mark igen. Han gick in och missade 352,5kg vilket hade blivit vinst med 22,5kg. Han lyfte mot James Cash som samma år drog 372,5kg och världsrekord. Min gissning är att man på förhand kände till James Cash kapacitet i marklyft och där av klantade sig så Larry gick in på tok för tungt. Väldigt udda vikt val som jag inte kan hitta förklaringen till.

Tredje gången Larry var med på Am och guldet rann genom fingrarna var 1984, även denna gång mot James Cash. Här fick Larry ihop en total, men med en undermålig bänkpress. Bänken var det Larry alltid hade på de andra utom när han mötte i min mening världens bästa bänkare, Mike Machdonald. Larry vann böjen och bänken trots han bänkade 220kg, sämsta bänken han gjort i klass -100kg, men höll inte i marken. James Chas var världsrekord hållare i marklyft och drog 380kg, Larry var körd. Hans mark var bättre än många andra gånger under karriären men med 60kg mindre i böj och bänk än han har gjort i den klassen var det svårt att ta ikapp.

Larrys förluster var få, och de var mot världsmästare. De enda som kunde rå på honom var antingen redan världsmästare, eller skulle komma att bli.  Larry vann 102 tävlingar under sin karriär och nio av dem var VM. Hans bästa lyft utan dräkt, bälte eller lindor var 340kg knäböj, 267,5kg bänkpress, 322,kg marklyft.

Gillade du artikeln kan ni stötta mig genom att handa från tyngre genom denna länken: http://tyng.re/josef_eriksson

https://www.bankpress.nu/anslagstavla/2950/

Josef Eriksson